Solen

Solbränna är hudens försvar mot UV-strålning. UV-strålningen gör att hudens hornlager blir tjockare, pigmentproduktionen ökar och pigmentet blir mörkare.

Vad händer i solen?

Hudens känslighet för solen påverkas bland annat av hudfärg, tid av solexponering och UV-strålningens styrka. Stor solexponering under lång tid ökar risken för maligna och pre-maligna hudtumörer så som malignt melanom, basalcellscancer, skivepitelcancer och aktinisk keratos. Det gör dessutom att huden åldras i förtid - huden blir tjock, slapp och rynkig.

Ju längre tid i solen desto större är risken för solbränna. Det första tecknet på en akut solskada är rodnad och stickningar i huden. Vad som då skett är att huden utsatts för mer UV-strålning än den hunnit/kunnat bygga upp skydd mot. Det som händer i cellerna är att arvsmassan (DNA) skadas. Huden har reparationsmekanismer, men om solskadorna är många och sker under flera år, så räcker inte reparationerna till och cellerna kan börja växa mer okontrollerat.

UV-strålning

UV-strålning (ultraviolett strålning) är elektromagnetisk strålning som avges från solen. Strörre delen av UV-strålningens våglängder är kortare än våglängderna hos synligt ljus. UV-strålning delas in i grupper; UVA, UVB och UVC. De tre olika typerna av UV-strålning påverkar huden på något olika sätt. UVA-strålning står för den största delen av solens strålar och är den strålning som tränger djupast ner i huden, gör pigmentet brunt och gör huden rynkig. UVB-strålning är de strålar som gör att vi bränner oss, och ger skador på DNA. Dessa strålar stannar i överhuden. De stimulerar pigmentcellerna att bilda nytt pigment. De är starkast mitt på dagen och tränger inte igenom försterglas. UVC-strålning är mycket stark men filtreras helt bort av ozonlagret. Ozonlagret filtrerar också bort det mesta av UVB-strålningen.

Solskyddsfaktor

SPF - solskyddsfaktor - anger hur mycket längre du kan vara i solen innan du blir röd i förhållande till om du inte använder något solskydd alls. Det innebär alltså att om du blir röd efter att ha vistats i solen i 10 minuter, betyder SPF 6 att du klarar dig i solen i en timme istället utan att bli röd. Detta är dock under förutsättning att ett tjockt lager smörjts in och att man inte badat utan att smörja in sig igen.

Huden i ansiktet är känsligare än huden på övriga kroppen. Därför bör man alltid ha högre solskyddsfaktor i ansiktet. Använd alltid solkräm som skyddar både mot UVA och UVB.

Kläder skyddar bra mot solens strålar. En vit skjorta/blus motsvarar SPF 7. Jeans ger totalt skydd.

D-vitamin och solen

Man skall vara försiktig i solen, och tänka på att sola på ett säkert sätt, men solens strålar har även positiva effekter. Solen hjälper t.ex. vår kropp att producera D-vitamin. D-vitamin från solen bildas genom en kemisk reaktion i kroppen som sätts igång när solens UVB-strålar reagerar med en typ av kolesterol som finns i huden.

Du kan läsa mer om D-vitamin och solen på Bristguiden.se (länken öppnas i ett nytt fönster).